Värdegrund

“Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”. (Skolverket, 2022 s. 5).

Vision

Målet med likabehandlingsplanen är att ge eleverna och vårdnadshavarna gemenskap, trygghet och respekt.

Till dig som elev

Vi arbetar för att du ska trivas i skolan och känna att du blir bemött på ett respektfullt och rättvist sätt. Det är en förutsättning för att du ska kunna få de kunskaper du behöver. 

Som elev får du vara med och påverka likabehandlingsplanen genom elevrådets arbete och via klassmöten. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta
gäller också om du känner till att någon annan blir utsatt.

Till dig som vårdnadshavare

Likabehandlingsplanen läggs på Infomentor varje läsårsstart för remiss till vårdnadshavarna, som kan komma med synpunkter och förslag till förändringar. Dessa förslag lämnas till lärare eller rektor. Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling – kontakta ditt barns mentor, någon i skolans trygghetsteam eller skolans rektor.

Det är svårt att ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Om du misstänker eller får vetskap att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ska du som förälder göra helt klart för barnet att detta inte är ett acceptabelt
beteende och att du ser mycket allvarligt på detta. Även i detta fall vill vi att du kontaktar ditt barns mentor, någon i skolans trygghetsteam eller skolans rektor. Av sekretesskäl kan vi inte diskutera enskilda elevärenden som inte gäller ditt barn.

Diskriminering

Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2009:567). Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola mm.

Diskriminering förutsätter att det finns ett maktunderläge hos den som utsätts för det d.v.s. att lärare och annan personal kan diskriminera en elev men inte elev till elev (Skolverket).

Diskriminering innebär att en elev behandlas sämre än andra av olika orsaker. Det är viktigt att veta att en handling kan vara diskriminerande även om den inte sker med avsikt. Det finns olika klassifikationer av diskriminering vilka presenteras här nedan.

Diskrimineringsgrunder

Nedanstående punkter har som syfte att förklara i vilka olika former diskriminering kan förekomma. Dessa är tydligt definierade i diskrimineringslagen (diskrimineringslagen
2009:567).

  • Kön
  • Könsidentitet eller könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Direkt diskriminering – en elev missgynnas med direkt koppling till en (t ex. Att en elev inte får vara med på någon aktivitet p.g.a. ex. funktionshinder) diskrimineringsgrund.

Indirekt diskriminering – att diskriminera genom att behandla alla lika trots att vi har olika förutsättningar.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker en persons värdighet. Det är den utsattes känsla som styr om det är en kränkning eller ej.

“Begreppet mobbning finns inte i skollagen. I dagligt tal brukar man använda ordet mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen. Kränkande behandling kan vara något som bara händer en gång. Kränkande behandling är alltså ett bredare begrepp, som kan innefatta mobbning men även andra kränkande beteenden” (Skolverket, 2022).

Kränkning:

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några personer kränker principen om alla människors lika värde. Kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk.

Trakasserier:

Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur kallas trakasserier. 

Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elev, elev gentemot vuxna, mellan vuxna eller mellan elever.

Annan kränkning:

Ett uppträdande som utan att vara trakasserier eller diskriminering, kränker en persons värdighet. I detta fall kan kränkningen vara:

Fysisk; t ex att bli utsatt för slag knuffar
Verbal; t ex att bli hotad eller i kränkande syfte bli kallad något.
Psykosocial; t ex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning.
Visuell; t ex klotter, brev/lappar, sms, mms, e-post och eller genom sociala medier.

Identifiering av kränkande behandling i skolan

För att i ett så tidigt skede som möjligt upptäcka eventuella kränkningar följer skolan nedanstående rutiner:
-Psykosociala elevenkäter om skoltrivsel genomförs och ligger till grund för elevvårdsarbetet.
Desamma följs upp en till två gånger/läsår.
-Vid utvecklings- och lära-känna-samtal skall frågan tas upp med alla för att få en bild av vad varje elev tycker om förekomst av kränkningar. Detta delges arbetslaget. Mentor kontaktar elevvården eller trygghetsteamet vid behov av hjälp. Detta delges hela arbetslaget.

Trygghetsteam

På Fröviskolan finns ett trygghetsteam bestående av två lärare, socialpedagog/elevcoach, skolkurator och skolsköterska. Trygghetsteamet fungerar som ett stöd för mentorn. De arbetar tillsammans med mentorn med akuta situationer som handlar om diskriminering och annan
kränkande behandling, samt arbetar med att förebygga detta på skolan. Mentorn är alltid huvudansvarig i arbetet mot diskriminering och annan kränkande handling, men till dennes hjälp finns skolans trygghetsteam.

Arbetsgång vid kränkande behandling av elev

1. Den/de som bevittnat händelsen eller är först med att ha fått vetskap om den tar ett första samtal med de inblandade. Personal som bevittnar eller tar emot information om kränkande behandling kontaktar mentorerna till de berörda. Tillsammans agerar och bedömer de om trygghetsteamet ska kontaktas. I fall bedömning görs att trygghetsteamet ska kontaktas se
punkt 3. Respektive mentor har uppföljningsansvar. En incidentrapport görs av den/de som först fick vetskap om handlingen. Rapporten lämnas till rektor.

2. Mentorn ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas.

3.När trygghetsteamet har kontaktas . undersöker situationen och vid behov inleds enskilda samtal med den utsatte, de/den som utsatt någon för kränkande behandling. Teamet försöker få en säker bild av vad som inträffat. Samtalen ska vara noga strukturerade och syfta till att ge
en heltäckande bild av problemet. Frågor de utgår ifrån är vad? När ? Vem/vilka? Hur? Hur ofta? Hur länge? Regelbundet? De bör inte moralisera eller ställa varför-frågor. Samtalen dokumenteras.

4. Har en elev blivit utsatt för hot om fysiskt våld eller fysiskt våld kontaktas vårdnadshavare omgående av den som bevittnar/får vetskap om situationen eller mentorn. Är eleven fysiskt skadad kontaktas skolhälsovård/sjukvård direkt av den vuxne som bevittnar händelsen.
Händelsen dokumenteras genom incidentrapport av den som bevittnat det inträffade eller av den som först fick vetskap om händelsen. Då kränkning identifierats görs en anmälan till rektor av den som identifierat händelsen. Rektor ser till att en utredning startas och gör en anmälan av händelsen till huvudmannen via skolchefen. När utvärdering av händelsen
genomförts avgör ansvarig rektor om eventuell anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Vårdnadshavaren kan också göra en enskild polisanmälan. Händelser som är brottsliga anmäls alltid till polisen av ansvarig rektor.

5. Uppföljningssamtal sker efter två veckor av dem som varit inblandade i ärendet. Fram till dess hålls den/de som utsatt någon för kränkande behandling under uppsikt av mentor, undervisande lärare och trygghetsteam. Den som utsatts kontaktas för att man ska få reda på
hur det gått. Trygghetsteamet genomför uppföljningssamtal när de är delaktiga i ärendet, enskilt med var och en av de inblandade. Uppföljningssamtal fortgår tills kränkningarna med säkerhet upphört. Samtalen dokumenteras. Uppföljningssamtal är viktigt då det är först då man vet om åtgärderna haft någon effekt. Om det visar sig att det inte haft avsedd effekt kontaktas skolkurator och rektor för vidare åtgärder. Trygghetsteamet rapporterar kontinuerligt till mentor.

6. Trygghetsteamet informerar mentor eller berörd personal när ärendet är avslutat.

Arbetsgång vid kränkande behandling av personal

Vid kränkning av personal finns en särskild arbetsgång.

Arbetsgång vid diskriminering

Den som får vetskap om diskriminering / blir utsatt för diskriminering, elev eller personal, kontaktar rektor. Skolan följer samhällets lagar och regler och anmäler händelser/beteenden som strider mot lagen.

Förebyggande arbete

För att skapa en positiv och trygg miljö för alla på Fröviskolan arbetar vi för att förebygga och motverka all sorts kränkande behandling genom:

  • Att genomföra enkäter varje skolår för att fånga upp eventuell vantrivsel, kränkande behandling, diskriminering och vilka normer som eventuellt råder.
  • Att arbeta aktivt med värdegrundens viktiga begrepp genom moral- och etikdiskussioner samt värderingsövningar. Dessa utförs inom ramen för undervisning.
  • Att skolan har utarbetade ordningsregler. Dessa regler utvärderas och revideras i början av varje vårtermin tillsammans med eleverna och elevrådet.
  • Att det alltid finns minst en vuxen vid längre gemensamma raster samt måltidsvakt.
  • Att skolans personal skall agera när de ser något som skulle kunna tolkas som kränkande behandling eller fysiskt våld.
  • Att viss utrustning för att få igång aktivitet under rasterna finns tillgänglig för eleverna.
  • Att likabehandlingsplanen och dess innehåll presenteras för föräldrar i samband med skolans föräldramöten. Planen finns även att läsa på Infomentor och på Högsby kommuns hemsida.
  • Att vi inom ramen för skolans olika ämnen arbetar med mänskliga rättigheter, skyldigheter
  • och FN:s barnkonvention.
  • Att elevrådet har trygghet och trivsel på dagordningen vid varje möte.
  • Att vi om det finns behov vid våra arbetslagsträffar lyfter elevvårdsfrågor.
  • Att vi vid våra överlämningskonferenser lyfter frågor som kan förebygga problem vid nya
  • klassammansättningar.
  • Att alla elever skriver på ett avtal för användande av chromebooks. Se bilaga 1.
  • Att skolan har flerspråkig personal.
  • Att ha många vuxna synliga där eleverna finns, vid raster och schemabrytande aktiviteter.
    - Att Fröviskolan ska vara mobilfri under skoldagen.
    - Att fortsätta arbeta med MVP (Mentors in Violence Prevention).

Ytterst ansvarig för planen är rektor.

Prioriterade områden för att öka trivsel, trygghet och framtidstänk under läsåret 2022/2023

  • Vi inleder höstterminen med olika samarbetsövningar.

Åk 7: En gemensam utflykt till Aboda Klint. Där utför klasserna olika kontaktskapande
uppgifter/lekar.

Åk 8: En skattjakt där elevernas samarbetsförmåga tränas.

Åk 9: En gemensam vandring till Gösjön där eleverna bl a övar livräddning.

  • Förutom att det dagliga arbetet genomsyras av värdegrunden arbetar vi med detta vid schemabrytande och gemensamhetsskapande aktiviteter: vecka 38 Skoljoggen, YAM -Youth Awareness of Mental health. Ett skolbaserat program där tonåringar samtalar och lär sig om psykisk hälsa i vardagen. YAM-utbildad personal träffar eleverna i årskurs 8 under höstterminen. Arbetet kring MVP - Mentors in Violence Prevention - fortsätter. Utbildad personal handleder eleverna i arbetet. En tobaksfri duo där grupptryck diskuterades. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Enkäten ska diskuteras gemensamt med eleverna under hälsoveckan. Under februari månad kommer vi genomföra ett Öppet hus för elever och vårdnadshavare.
  • v 51 Tema jul. Traditionella, kulturella aktiviteter kopplade till julen.
  • 12/2 Kärleksdag (planeras i december/januari).
  • Är det möjligt har vi dans i höst.
  • v 21-23 musikalarbete för åk 9.
  • Elevrådsarbetet utvecklas. Vi ger eleverna mer utrymme och stöd för arbetet. Ett utvecklat elevinflytande skapar trygghet och trivsel.
    - SYV arbetar med eleverna kring frågor som rör gymnasieinformation, motiverande samtal och framtida yrken.